MÀnniskor verkar generellt handla och upptrÀda pÄ sÀtt som ger fördelar till dem sjÀlva och de grupper de Àr medlemmar i. Fördelarna gÀller resurser, status, prestige men ocksÄ socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att mÀnniskor ansÄg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare Àn mÀnniskor frÄn andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck..

Uppsatsen börjar med definitionen av en grupp och fortsÀtter med grundlÀggande begrepp och egenskaper hos grupper sÄsom undergrupper, homomorfismer, isomorfismer, normala undergrupper, faktorgrupper och permutationsgrupper. Sedan behandlas konjugerade undergrupper, konjugatklasser och klassekvationen med vars hjÀlp det visas att en grupp med ordning $p^{2}$ Àr abelsk. Vidare behandlas direkta och semidirekta produkter av grupper. Det konstateras att omvÀndningen till Lagranges sats i allmÀnhet inte gÀller men att Sylows satser finns istÀllet. Med hjÀlp av den tidigare teorin visas sedan att de enda enkla grupperna med ordning mellan 1 och 60 Àr av primtalsordning.

Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper pÄ arbetet eller i sina sociala nÀtverk. Tidigare forskning visar pÄ att normbrytare bestraffas för att gruppen ska ÄterfÄ sin stÀllning men Àven för att individer ska fÄ behÄlla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvÀrlden, dÀr det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men ocksÄ pÄ ett milt vis genom tillsÀgningar. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att en normbrytare i gruppen inte pÄverkar gruppens möjlighet att prestera..

Syftet var att i denna studie behandla Àmnet vilken Äldersgruppering som Àr att föredra i förskolan. Syftet var att beskriva och förstÄ förskollÀrares uppfattningar om vilken indelning av barngrupper som Àr att föredra utifrÄn ett utvecklings perspektiv inom förskolan. Undersökningen byggde pÄ rena faktastudier av litteratur samt enkÀter och öppna frÄgor. FörskollÀrarna som deltog i undersökningen hade blandade erfarenheter av bÄde Äldersindelade och Äldersblandade grupper. Resultatet pekar mot att förskollÀrarna till övervÀgande del var positivt instÀllda till Äldersindelade grupper inom förskolan och att Äldersblandade grupper inom förskolan till mÄngt och mycket ser bra ut pÄ pappret, men att det i verkligheten verkar svÄrare att genomföra.

Abstract Det finns en medvetenhet om hur normbrytare bestraffas i grupper pÄ arbetet eller i sina sociala nÀtverk. Tidigare forskning visar pÄ att normbrytare bestraffas för att gruppen ska ÄterfÄ sin stÀllning men Àven för att individer ska fÄ behÄlla sin sociala identitet. Denna undersökning tar grupper och normbrytning in i onlinespelvÀrlden, dÀr det visar sig att normbrytare inom spelgrupper bestraffas aggressivt genom konflikter men ocksÄ pÄ ett milt vis genom tillsÀgningar. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att en normbrytare i gruppen inte pÄverkar gruppens möjlighet att prestera..

Syftet med denna studie har varit att studera sambandetmellan gruppmognad, enligt integrative model of group development, ochsjukfrÄnvaro bland operatörer inom tillverkningsindustrin. Studien omfattadetvÄ mÀtningar med 91 grupper i den första mÀtningen och 80 grupper i denandra mÀtningen. Den första mÀtningen var en longitudinell studie och denandra mÀtningen en tvÀrsnittsstudie. Sammanlagt fanns sjukfrÄnvarodata för115 grupper. Data pÄ gruppnivÄ inhÀmtades med instrumentet GroupDevelopment Questionnaire.

Grupp-polarisering Àr ett fenomen som hÀvdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion Àndrar sina Äsikter i den riktning som gruppens Äsikt som helhet hÄller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en kÀlla till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsÄgs gruppernas sammansÀttning. De olika gruppsammansÀttningar som studerades var grupper vars medlemmar kÀnde varandra sedan tidigare jÀmfört med grupper med medlemmar som inte kÀnde varandra, samt grupper bestÄende av medlemmar med samma kön jÀmfört med grupper med blandade kön.Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre Àn förvÀntat pekade resultaten ÀndÄ pÄ tvÄ saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte Àr beroende av huruvida gruppmedlemmarna kÀnner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansÀttningen av gruppen Àr av betydelse för grupp-polariseringseffekter.

This thesis was commissioned by Volvo Powertrain, where manufacturing and assembling of transmissions is performed, which is used in the company's trucks and buses. The thesis has consisted of a case study that intends to study the problem areas in the current proposed activities and continuous improvements in the assembly department in the Volvo Powertrain facility.In the current situation, the proposals that are submitted by the employees suggest mainly minor improvements. The proposals concern for example, labelling of materials boxes and holders for tools, which do not generate any significant profit for the company. Directors and executives want an increased amount of proposals with a more results-oriented type, in terms of reduced costs, time consumption and stops, and improved quality. The company would also deal with the problems that arise when implementing improvements in the production.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om det gÄr att anvÀnda samma form av kontroll pÄ heterogena grupper, yrkessoldater, som det gjorde förr med homogenagrupper, vÀrnpliktiga. Problemet ligger i hur ledarskapet ska anpassas efter en grupp med heterogen mognad. Metoden jag har anvÀnt mig av för att ta reda pÄ hur kontrollen upplevs Àr att studera en skarpskjutning med yrkessoldater och dÀrefter genomföra en enkÀt undersökning med de deltagande. Litterturstudier har kombinerats med en enkÀtstudie.  Vald teori Àr situationsanpassat ledarskap. Det centrala i teorin Àr hur ledaren anpassar ledarskapet efter de personer som leds.

Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader i sysselsÀttningsnivÄer mellan olika utrikesfödda grupper pÄ arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstÄs och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet Àr taget frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsÀttnings-nivÄer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna Àr störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivÄ och av vilka skÀl mÀnniskor invandrar. Det verkar ocksÄ finnas tecken pÄ att vissa grupper pÄ olika sÀtt missgynnas pÄ grund av sin etniska hÀrkomst, varför diskriminering ocksÄ kan utgöra en förklaring till dessa skillnader..

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i tvÄ lÀroböcker i historia, en frÄn Sverige och en frÄn Danmark. UtifrÄn R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda pÄ hur böckerna framstÀller mÀn. Vissa grupper av mÀn omnÀmns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen Àr ungefÀr densamma i den svenska och i den danska boken. MÀn med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingÄende, gÀrna som starka eller mÀktiga. Detta visar pÄ vikten av att kritiskt granska lÀromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av mÀn..

Arbetet behandlar nivĂ„gruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som Ă€r vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar pĂ„ om nivĂ„gruppering Ă€r bra eller dĂ„ligt för elevernas prestationer. Klart Ă€r dock att positiva resultat kan uppnĂ„s förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns ocksĂ„ ett flertal dokumenterade svĂ„righeter och risker. Uppsatsen innehĂ„ller bĂ„de forskning och debatt kring nivĂ„gruppering samt en egen intervjustudie.Syftet med uppsatsen Ă€r att besvara de tre frĂ„gestĂ€llningarna: Vad har lĂ€rare för erfarenheter av och attityder till nivĂ„gruppering? Hur ser lĂ€rare pĂ„ kunskapsmĂ€ssig heterogena grupper? samt Hur beskriver lĂ€rarna att undervisningen bedrivs i de olika nivĂ„grupperna?Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklĂ€rare för Ă„r 7 till Ă„r 9 pĂ„ en skola i Östra Götaland.

Avsikten med denna studie var att ta reda pÄ pedagogers Äsikter kring Äldersindelade grupper i förskolan. Det som har undersökts Àr vilka för- och nackdelar det finns med denna gruppsammansÀttning och av vilken anledning studiens pedagoger har denna indelning. Datainsamlingarna bestÄr av intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar pÄ förskolor med Äldersindelade barngrupper. Resultatet visar att det finns bÄde för- och nackdelar med Äldersindelade grupper, men att det till största delen Àr fördelar och mestadels praktiska sÄdana. Anledningen till att pedagogerna i studien har Äldersindelat Àr för att verksamheten lÀttare kan anpassas efter Älder, likasÄ miljön och de aktiviteter de har med barnen.

För att undersöka om medstyrande grupper gÄr att införa i busstrafiken, hur en sÄdan organisation i sÄ fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle fÄ pÄ bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrÄnvaro analyserades organisationen och arbetsförhÄllandena pÄ LuleÄ lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades frÀmst in med ostrukturerade intervjuer med personal frÄn alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller lÄnga arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanstÀllda och tjÀnstemÀnnen. Det framkom ocksÄ att företaget prÀglas av ett strÀngt Taylorismiskt synsÀtt. Utredningen uppdagade ocksÄ problem med det nya linjenÀtet som ska införas inom kort.

Denna uppsats syftar till att visa pĂ„ hur spĂ€dbarnsdödligheten skiljde sig Ă„t mellan olika socio-ekonomiska grupper i stadsmiljö. Ämnet Ă€r tidigare studerat men det har inte hittats nĂ„got tydligt mönster. DĂ€rför görs studien för att bredda forskningslĂ€get och bidra till att förstĂ„ hur den sanitĂ€ra förbĂ€ttrigen pĂ„verkade spĂ€dbarnsdödligheten. Syftet uppnĂ„s genom en studie av Örebro mellan 1870-1895 dĂ€r spĂ€dbarnens dödsorsaker jĂ€mförs med deras socio-ekonomiska stĂ€llning. Resultaten visar pĂ„ en jĂ€mförelsevis liten skillnad mellan olika socio-ekonomiska grupper, framförallt under den senare tidsperioden..